Energiinsikt.se – Oberoende elkalkyler
Styrelseguide & Elnät
Senast granskad:
Faktagranskad av Energiinsikt Redaktion
Branschunderlag 2026

IMD El i BRF – Styrelseguide till gemensam el, kalkyl & lönsamhet

Funderar din bostadsrättsförening på att införa gemensam el (IMD)? Här går vi igenom investeringskostnad, löpande administrationsavgifter, mätarsystem och hur IMD samspelar med solceller på taket.

Vad innebär gemensam el (IMD) för en bostadsrättsförening?

IMD står för Individuell Mätning och Debitering. I en traditionell bostadsrättsförening har varje lägenhet ett eget abonnemang hos det lokala elnätsbolaget. Det innebär att varje enskild medlem betalar en fast abonnemangsavgift till nätbolaget (ofta 2 000 till 3 500 kr per år) samt ett eget elhandelsavtal med eventuell fast månadsavgift.

Vid övergång till IMD El säger föreningen upp samtliga enskilda lägenhetsabonnemang hos nätbolaget. Föreningen behåller eller tecknar ett enda gemensamt fastighetsabonnemang (huvudmätare). I fastighetens elcentraler installeras undermätare för varje lägenhet. Föreningen köper in elen gemensamt till volymrabatterat pris och debiterar varje medlem för den el lägenheten faktiskt förbrukat via månadsavin för månadsavgiften.

Styrelsekalkyl: Uppskatta er förenings besparingspotential

Investeringsmodell
Typiskt 1 800–3 200 kr/år
Mätare + installation (ca 4 000–5 500 kr)
Avisering via HSB/SBC etc. (ca 15–30 kr)
Årlig Nettobesparing för BRF

96 120 kr

ca 2 136 kr per lägenhet och år
Total Investering (CAPEX)

202 500 kr

Engångskostnad för samtliga 45 lägenheter
Beräknad Återbetalningstid

2.1 år

Rent kassaflödespositivt efter ca 3 år

Ekonomiska fakta: Både intäkter, engångskostnader och driftskostnader

Vissa leverantörer presenterar IMD som en "ren vinstmaskin utan risk". För en ansvarsfull styrelse är det viktigt att granska kalkylens båda sidor:

Fördelar för föreningen & medlemmarna
  • Borttagna fasta nätavgifter: Största besparingen. I stället för 50 abonnemangsavgifter betalar föreningen 1.
  • Storkundsavtal på elhandeln: Föreningen upphandlar el för hela fastighetens volym, vilket ger betydligt lägre påslag än privatpersoner kan få.
  • Inga enskilda månadsavgifter: Medlemmarna slipper betala 39–59 kr/mån i fast administrativ avgift till ett eget elbolag.
  • Full synergi med solceller: Solenergi från taket kan matas direkt in i lägenheterna utan nätavgifter eller skatt på egenanvänd el.
Kostnader och åtaganden för styrelsen
  • Installationskostnad: Mätare, insamlingsutrustning (M-Bus / LoRaWAN) och elektrikerarbete i elcentraler.
  • Löpande administrativ avgift: Förvaltningsbolag (HSB, SBC m.fl.) tar ut en avgift (ca 15–30 kr/lgh/mån) för att läsa av och lägga posten på hyresavin.
  • Kreditrisk: Föreningen står som gäldenär gentemot elhandlaren. Om en medlem inte betalar sin avgift bär föreningen risken tills kravprocessen är klar.
  • Eventuell effekthöjning: Om fastighetens samlade effekttopp ökar kan nätbolagets huvudsäkringstariff öka något.

Kopplingen till solceller: Fastighetsel kontra lägenhetsel

Solceller på en bostadsrättsförenings tak kan vara lönsamma även utan IMD, men förutsättningarna för egenanvändning skiljer sig markant åt:

Utan IMD (enbart fastighetsel): Solel som produceras på taket ansluts till föreningens fastighetsabonnemang och driver gemensamma funktioner – såsom trapphusbelysning, hissar, fläktar och eventuell bergvärmepump. Om solcellsanläggningen dimensioneras för att matcha fastighetselens baslast kan kalkylen vara god. Men under soliga sommardagar då fastighetens förbrukning är låg matas överskottet ut på det allmänna elnätet och säljs till spotpris.

Med IMD (fastighetsel plus lägenheter): Eftersom fastigheten samlas bakom en gemensam elanslutningspunkt kan solelen flöda direkt till medlemmarnas privata förbrukning (kyl, frys, ugn, diskmaskin). Detta ökar föreningens totala baslast och höjer egenanvändningsgraden avsevärt. Egenanvänd el ersätter köpt nätel värd cirka 1,40–1,80 kr/kWh (inklusive nätöverföring och energiskatt), vilket ger en starkare synergieffekt jämfört med att sälja överskottet till marknadspris.

Process för styrelsen: Från idé till driftsättning

1

Förstudie & offertunderlag

Begär in offerter från oberoende IMD-leverantörer. Kontakta ert lokala elnätsbolag för att kontrollera villkoren för sammanslagning av serviser.

2

Stämmobeslut eller styrelsebeslut

Kontrollera föreningens stadgar. Eftersom åtgärden påverkar medlemmarnas individuella mätning rekommenderar Bostadsrätterna och HSB att frågan förankras på föreningsstämma med enkel majoritet.

3

Installation & integration med ekonomisk förvaltare

Auktoriserad elektriker byter mätarna i trapphusens mätartavlor. Mätdata integreras via API med föreningens ekonomiska förvaltare (t.ex. HSB, SBC, Riksbyggen) för automatisk avisering.

4

Avslutning av enskilda nätavtal

Elnätsbolaget slutför sammanslagningen. Medlemmarna behöver inte göra något aktivt – nätbolaget krediterar och stänger de enskilda abonnemangen.

Officiella källor & datareferenser

  • Konsumenternas energimarknadsbyråTillsynsmyndighet (Ei)

    Oberoende konsumentvägledning om elavtalsformer, bindningstider och klagomålshantering.

    Verifierad: 2026-02-01Källa
  • Energimarknadsinspektionen (Ei)Tillsynsmyndighet (Ei)

    Ei upphävde föreskriften EIFS 2022:1 den 17 juni 2026 (gällande från 30 juni 2026). Det finns inget lagstadgat krav på att alla elnätsbolag måste införa effektavgifter senast januari 2027. Den 12 april 2027 är en förslagsdeadline, ej slutkundsdatum.

    Verifierad: 2026-06-17Källa
  • Statistiska centralbyrån (SCB)Officiell myndighet

    Historiska elpriser och nätavgifter för typkunder i Sverige.

    Verifierad: 2026-01-20Källa